Vänner!

The memory lane...
Många är det som kommit och gått genom åren. Vissa nära nära, andra i utkanten av tillvaron. Bästisen på dagis, danstjejerna på låg- och mellanstadiet, alla scoutkompisar som jag lärt känna genom åren. Det supertighta tjejgänget under gymnasietiden, vi delade allt och hade så mycket kul ihop... undrar vad alla gör idag? Sedan teaterfolket, mitt andra hem, min familj under flera år. Mina bästa som fick mig att våga tro på mig själv. Som ung vuxen i en ny stad blev klasskompisarna på utbildningen de viktigaste. Många minnen delar vi... När äventyrslusten drog mig till Israel kom kibbutzfolket att bli de närmaste. Så dags för yrkesliv och kollegor, vissa av dem kom att bli vänner. Jobbet idag: Härliga arbetslaget som ger så mycket stöd, energi och glädje. Rummet på hörnet där det alltid finns någon som lyssnar. Somliga vänner har försvunnit längs vägen, medan andra troget stannat kvar.
Jag har de som jag inte vet hur jag ska kunna hålla kvar...
...och så har jag de självklara, underbara få, som alltid bara finns. Hur jag än är, vad som än händer. De som tar emot mig när jag faller och ger mig så mycket styrka. All min kärlek till er!